Att bli är bättre än att vara

Jag har funderat på ordet “talang” som många slänger sig med. Oftast beundrar vi medfödd talang mer än egenskaper som som har uppnåtts genom hårt arbete. Borde det inte vara tvärtom?

Tänk om talangen bara är en myt? Författaren och forskaren Carol S. Dweck ifrågasätter idén om naturbegåvningen. I sitt TED-talk om the power of yet pratar hon om statiskt vs. utvecklande mindset.

Det är bättre att anstränga sig och misslyckas – utvecklande mindset

De olika tankesätten handlar om hur du ser på framgång och misslyckande. Om du har ett utvecklande mindset, tror du att talang kan utvecklas med hårt arbete och bra undervisning. Du är inte rädd för att misslyckas, för du ser misslyckanden som något du lär dig av och du trivs med utmaningar.

Egenskaper kan inte utvecklas – statiskt mindset

Om du däremot har ett statiskt mindset, tänker du på talang som en medfödd egenskap. Något som man antingen har, eller inte har. Det går inte att ändra.

En person med statiskt mindset pendlar ofta mellan att tycka att hen är smart, eller oroa sig för att hen är ”dum i huvudet”. Om du har statiskt mindset är det viktigare för dig att du får känna dig speciell, än att utmana din bekvämlighetszon. Du vill inte ta risker där du kan tappa lite av din stjärnglans ifall du skulle misslyckas.

Samhället värdesätter prestationer som inte kräver någon ansträngning mer än prestationer som uppnåtts genom ansträngning.

Mindset formas under uppväxten

Vi kan lära barnen att beundra ansträngning, och på så sätt hjälpa dem att bygga upp ett utvecklande mindset. Beröm barnet när det anstränger sig, och undvik att säga saker som “du är verkligen begåvad” eller “du är smart”.

Det visar sig nämligen att barn som till exempel fått höra att de är smarta på matte – och blivit bekräftade för det – senare blir livrädda för att ta sig an svårare matteuppgifter. De är vill inte riskera att misslyckas eftersom det skulle ta ifrån dem deras identitet som “smarta”.

Barnet som istället fått höra “vad duktig du har blivit, det märks att du arbetat hårt med dina matteläxor”, är inte rädd för att göra misstag. Barnet lär sig att motiveras av själva lärandet och har inte samma behov av att bevisa sig som smart.

Dweck berättar om en skola där de elever som inte klarat kursen fick betyget “not yet”, istället för “underkänt”. Det kommunicerade att eleven befann sig på en lärandekurva, istället för att vara misslyckad och i avsaknad av talang. Jag gillar tanken på “not yet” och att man alltid är potentialen av den man kan bli.

Mindset och ledarskap

Chefer med statiskt mindset är ofta förödande för organisationer. Den typen av chef gör sig raskt av med kritikerna för att omge sig av ja-sägare. Det skapas en management by fear-kultur där misslyckanden bestraffas hårt. En chef med statiskt mindset sätter dessutom alltid den egna framgången i första rummet. Jag tror att hierarkiska organisationer med gammeldags syn på ledarskap gärna lockar till sig den här typen av chefer.

Ledaren med utvecklande mindset å andra sidan, bidrar till att skapa en trygg arbetsmiljö där medarbetarna uppmuntras att ta på sig nya, svårare uppgifter. Misslyckanden straffas inte, utan ses som ett naturligt led i utveckling och lärande. Den coachande chefen skapar medarbetare som ständigt växer i sina roller, och som alltid vågar säga vad de tycker och signalera om de upptäcker att något är på tok.

Hjärnan går att bygga om

Om du tror att du har tendenser till ett statiskt mindset, oroa dig inte. Hjärnforskningen visar att hjärnan är plastisk. Varje gång du lämnar din bekvämlighetszon för att ta dig an en ny svårighet bygger du nya kopplingar i hjärnan. Så tänk så här nästa gång som något inte går din väg vid första försöket: Du har inte misslyckats, du har blivit smartare!

Bra uttryck som jag gillar:

  • Fail forward.
  • If you’re the smartest person in the room, leave the room.

Ta bort innehåll – en utmaning med nytt intranät

Just nu hjälper jag en kommun med innehållet till det nya intranätet som ska lanseras i vår. I arbetet är det viktigt att få med sig organisationen. Om inte de innehållsansvariga är med på det nya ”tänket”, kan resultatet bli att man står med en sminkad gris – ett intranät i ny kostym, men med gammalt innehåll.

Eftersom alla inte är kommunikatörer, dyker man ofta på olika synsätt om vad ett intranät är. Det visar sig att flera i organisationen tänker att intranätet ska vara ett arkiv där man ”lägger ut” allting, eftersom informationen ”kanske” behövs någon gång i framtiden.

En viktig del när man arbetar med innehåll är snarare att rensa bort mängder av vildvuxen ”good-to-know”-information. Och se till att intranätet inte blir en dokumentkyrkogård.

intranat-venndiagram-sammanflatat-humor

Viss diskrepans mellan vad som finns på intranätet – och vad användarna letar efter.  /Åsa Holmberg CC-NY-SA

Jag försöker förklara att ett knökfullt intranät kan liknas vid en överfull anslagstavla: Ingen varken hittar eller orkar läsa något av det som står där, det spelar ingen roll hur bra innehållet än är. Jämför sedan med en anslagstavla som bara har fyra prydligt uppsatta informationsblad!

En annan liknande utmaning är att vissa yrkesgrupper gärna vill att intranätet ska vara heltäckande, nästan som ett juridiskt bindande dokument. Man resonerar så att en medarbetare som inte kan läsa sig till en viktig regel eller paragraf, kanske struntar i att följa regeln med hänvisning till att ”det stod inte på intranätet”.

Det resonemanget försöker jag bemöta genom visa på besöksstatistiken – och med stöd av den förklara att det inte är någon som besöker sidorna med lagtexterna ändå. Intranätet är en kanal och ett verktyg bland flera. Det kan aldrig ensamt täcka upp för allt som behöver förmedlas på arbetsplatsen.

Jag frågade intranätexperten, Kristian Norling, om hur han tycker man ska hantera problemet. Han rekommenderar också att luta sig mot användningsstatistik (sökstatistik) och behovsanalyser för att visa att det faktiskt inte är någon medarbetare som efterfrågar informationen. Vissa chefer kan kanske behöva den, ibland … (Men det kan man säkert lösa med hjälp av personaliserade sidor, tänker jag.)

Kristian tipsade om att Fredrik Wackå tagit fram den här uppdelningen (lite förenklat):
1. Intranätet för mig som anställd.
2. Intranätet för min profession.
Där bör fokus ligga på behov nummer 1.

När man är ute i organisationen och pratar/förankrar med ansvariga för visst innehåll på intranätet är det bra att ha något att luta sig mot. Jag har därför skrivit den här korta checklistan.

Checklista för innehåll på intranätet

  • Tänk 80/20-regeln: Intranätet ska lösa de vanligaste uppgifterna, inte specialfall som händer några få gånger om året. Då är det bättre att ringa en kollega som är expert på området istället.
  • Intranätet är inte ett arkiv. Låt inte information eller dokument som är äldre än ett år ligga där, om det inte är synnerligen motiverat. Rensa regelbundet!
  • Det nya intranätet ska vara uppgiftsfokuserat: Tänk på att läsaren söker på intranätet för att snabbt lösa en uppgift. Gör gärna steg-för-steg-listor. Undvik att inleda med bakgrund – lägg hellre en faktaruta i slutet av texten om det verkligen behövs.
  • Vad är syftet med din text? Vad löser den för uppgift? Tänk på mottagaren. Fundera också en extra gång på om texten verkligen behöver publiceras på intranätet?
  • Tänk på att varje gång ny information publiceras på intranätet, så förlorar resten av informationen som redan finns på intranätet i värde. Det beror bland annat på att blir svårare att hitta det som är viktigt, och att sökmotorn får mer att gå igenom. Den nya texten ska därför alltid tillföra ett tydligt värde – inte bara “bra att ha någon gång”-information.
  • Om ett dokument innehåller viktig information: Skriv om det viktigaste i texten på klarspråk och publicera innehållet som webbsida istället.
  • Filer och dokument (ifrågasätt först dess relevans på intranätet!) som består av många sidor gör du först om till pdf-format. Undvik att publicera excel-, powerpoint- och wordfiler på intranätet eftersom de kräver att ytterligare program öppnas – något som stör mobilanvändare och gör intranätet mindre tillgängligt.
  • Skriv alltid i du-form och använd aktiva verb och klarspråk.
    Exempel: Skriv: ”lämna in” i stället för ”inlämnas”.

Känner du igen dig i mina utmaningar med att begränsa intranätets innehåll? Jag är nyfiken på dina tankar så lämna gärna en kommentar!

Är du fullt närvarande när du äter?

Som jag har berättat tidigare följer jag kursen The Mindfulness Summit under oktober månad. Ett av inslagen gav mig en ny ingång till mindfulness. Det var intervjun med Susan Albers, som handlade om mindful eating.

Susan Albers är doktor i psykologi och har inriktat sig på ätande, kroppsbild och mindfulness. Här är fem tips för dig som vill äta mer mindful:

1. Sitt ner när du äter.

2. Tugga långsamt. Var uppmärksam på hur snabbt andra i din omgivning äter. Vi speglar människorna vi äter tillsammans med. Lägg också märke till din egen takt. Notera, men döm inte.

3. Njut av maten. Stäng av teven och datorn. Undvik att ”zombieäta”. Var närvarande i varje tugga. Första tuggan mat smakar alltid allra mest. Om du inte orkar vara närvarande en hel måltid, var åtminstone fullt närvarande när du tar din första tugga vid varje måltid. Det här tar lite tid att lära sig, så fortsätt att öva.

Var mer närvarande när du äter: Le. Lukta på maten. Känn hur den känns i handen. Smaka på den och lägg märke till hur smakerna sprider sig i munnen. Andas.

Var mer närvarande när du äter: Le. Lukta på maten. Känn hur den känns i handen. Smaka på den och lägg märke till hur smakerna sprider sig i munnen. Andas. (Bild: CCO)

4. Gör det enklare att välja nyttig mat. Placera hälsosam mat som du tycker om på ställen där du lätt får syn på den. Och göm onyttig mat. På så sätt kan du skapa en medveten miljö runt dig. Fundera på vad det är i din omgivning som utlöser medvetet respektive tanklöst ätande.

5. Le! Le mellan varje tugga du tar. När du gör det får du en paus där du kan fråga dig själv: Är det här något jag verkligen vill ha? Eller är jag mätt? Ta ett andetag.

Knep för dig som använder mat som tröst

Det är vanligt att vi äter för att reglera våra känslor när vi har problem. Prova att använda mindfulness istället: Drick en kopp te med full närvaro, massera dig själv eller träna yoga, när impulsen att börja tröstäta dyker upp.

Ett annat knep är ”pistascheffekten”. Ät något som tar tid att skala, till exempel nötter. Lämna skalet framme så att du får en visuell bild över hur mycket du har ätit. Det gör dig mer medveten. Apelsiner är också bra. Dels tar det tid att skala dem, dels har citrusdoften en naturligt lugnande effekt.

Läs mer om Susan Albers arbete och mindful eating

Lär dig mer om mindfulness

Gör som jag och lär dig mer om mindfulness (medveten närvaro) och meditation. Webbkursen ”The mindfulness summit” finns att lyssna på gratis under hela oktober.

Är du nyfiken på att lära dig mer om mindfulness? Just nu har du chansen att ta del av visdomen från några av världens främsta namn på området.

Melli O’Brien (MrsMindfulness.com)

Melli O’Brien från MrsMindfulness.com leder kursen.

Varje dag under oktober publiceras intervjuer med olika experter. Totalt blir det alltså 31 olika upplevelser av hur mindfulness och meditation kan göra livet bättre. Sist ut är Jon Kabat-Zinn, en superkändis när det handlar om mindfulness. Den intervjun ser jag extra mycket fram emot.

We believe mindfulness has the capacity to change the world from the inside out, one person at a time. If we want peace in the world each of us must first uncover the innate peace within us.

En tanke bakom The Mindfulness summit är att göra världen lite bättre. Genom att lära sig mindfulness ökar människan sin förmåga till medkänsla och inre balans.  I slutet av varje intervju frågar Melli O’Brien (Mrs Mindfulness) hur världen skulle se ut om antalet utövare når en kritisk massa, låt oss säga två miljarder människor. Det är en spännande fråga.

Det är inte för sent att hoppa på kursen. Om du vill haka på är det bara att anmäla dig här.


Uppdatering 2015-11-07

Det var en fantastiskt givande upplevelse att följa Mindfulness summit under oktober månad. Två av de populäraste inslagen ligger fortfarande ute på nätet, passa på att spana in dem:

1. Day 1 – An interview with Mark Williams: An Introduction to Mindfulness along with two short mindfulness practices.

2. Day 31 – An interview with Jon Kabat-Zinn on the Deeper Dimensions of Mindfulness, plus the livestream replay.

 

 

Tiden efter Internet of Things

Internet of NO Things är det som händer när vi slutat tänka på uppkopplade prylar – då det vi kallar internet upphör att existera och istället blir en integrerad del av vår vardag.

Just nu kollar vi våra mobiler i genomsnitt var sjätte minut. Om tio år kommer vi aldrig att titta på mobilerna igen. Det säger Roope Mokka vid tankesmedjan Demos Helsinki. Eftersom jag missade Fores seminarium om Internet of NO Things i Almedalen, blev jag väldigt glad över den här reprisen.

När tekniken blir mindre och billigare, får vi mer funktion till lägre pris. Allt går snabbare och snabbare. Roope Mokka tar avstamp i ”Moores lag” som innebär att den nya tekniken växer fram med exponentiell fart.

Allt går svindlande fort just nu och ”framtiden” är redan här. Det vi sett i sci-fi-rullarna är snart verklighet. Science fiction har alltid inspirerat och kommit med idéer om vad som är möjligt att skapa, tänk bara på Jules Verne.

I en nära framtid ersätter vi helt våra smartphones med ”smart environments” vilket gör att vi istället kan använda omgivningen till det som vi idag använder våra smarta mobiler till. Enligt Roope Mokka finns det inga gränser för vad som kan kopplas upp. Spreja ”smart dust” på ett träd i skogen, och vips så blir det uppkopplat och har sensorer som kan mäta olika kvaliteter och dela informationen.

Avgörande för att Internet of No Things ska fungera är att man lyckas skapa en ny teknik som är självförsörjande på energi. Med hjälp av ”energy harvesting” är det tänkt att olika objekt ska kunna skapa sin egen energi utifrån värme, ljus, rörelse och radiovågor. Allt som är uppkopplat kommer att förses med sensorer som känner av olika slags förändringar i omgivningen.

Internet of Things länkar samman människor, information och saker, medan Internet of No Things är upplevelsernas internet (Internet of experience). Den digitala och den fysiska världen smälter samman helt när bitar och atomer förenas.

Allting i världen består antingen information eller energi.

Största förändringen sedan industriella revolutionen

Vad kommer att hända med sättet vi organiserar människor och saker på i ett samhälle där allting är uppkopplat? En sak är säker, samhällets infrastruktur och institutioner kommer att formas om på nivåer som vi ännu inte förstår vidden av. Vad innebär det till exempel när vi inte längre är beroende av externa energikällor – när sakerna producerar sin egen energi?

Roope Mokka har fem olika visioner för vad det kan innebära för framtiden:

  1. Post-val samhället
    Du behöver aldrig mer välja vilken buss eller vilket tåg som du ska ta, utan väljer bara den snabbaste vägen från punkt A till punkt B. Du spar beslutsenergi, men missar kanske den vackraste vägen. Du behöver aldrig mer oroa dig för att glömma nycklarna, plånboken, klockan eller mobilen.
  2. Superresurseffektiva samhället
    Byggnader står aldrig mer tomma. Samtliga bostäder och lokaler ingår i  ett airbnb-liknande system, vilket betyder att det alltid finns människor som använder en byggnad. Det behövs nästan inga parkeringsplatser då bilarna alltid är i rörelse. Behovet av stora energikraftverk försvinner också eftersom apparaterna skapar sin egen energi med hjälp av små ”energiskördande” sensorer.
  3. Post-ägandesamhället
    Det finns inte längre någon vits med att äga en pryl. Istället för att äga prylar vill vi äga data. Data kan även komma att ersätta pengar som medium för värde.
  4. Post-marknadssamhället
    Marknaden, som främst är ett informationssystem med uppgift att effektivt fördela resurser, förändras rejält när vi slutar konsumera så som vi gör idag. Istället får vi en blomstrande delandeekonomi med samägande, uthyrning och ”crowd-buying”.
  5. Post-röstningssamhället
    När vi ändå vet exakt hur folk agerar och vilka val de gör, behöver vi inte längre spekulera eller rösta om olika åtgärder – eftersom det lika gärna går att betrakta en persons handlande som en röst i sig. Vi kommer troligen fortfarande ha politiker men hela arbetssättet kan komma att förändras.

Hur ska vi möta den potentiellt stora omvandlingen?

Roope Mokka säger att vi har två alternativ: Antingen kämpar vi för en konservativ agenda som går ut på att bevara dagens samhälle med de lagar, förordningar och drivkrafter som bygger på hur det alltid har varit. Eller också möter vi framtiden med en progressiv anda där vi drar nytta av nya möjligheter och förändrar samhällsstrukturen från grunden. På så sätt kan vi bättre utnyttja den nya tekniken för att lösa vår tids stora problem och utmaningar – från klimatförändringar till livsstilssjukdomar och sociala klyftor.

Självklart tycker jag att den progressiva agendan låter rimligast. Men det kräver nog mycket arbete, kunskap och energi för att vända skutan och börja styra om mot vår nya framtid. Eftersom vi hamnar där för eller senare, är det lika bra att ta kontroll över situationen och se alla fördelar. Om vi är förberedda och proaktiva kan vi lättare hantera de problem, till exempel med integritet,  som med stor sannolikhet kommer dyka upp ifall Internet of No Things-visionen infrias.

Hur tänker du?

Alla vinner på att tänka tillgängligt

”Tillgänglighet, det är väl sånt där för blinda”, säger någon med en illa dold gäspning. En annan svarar ”jag tror det är när man skriver alternativtext?” Nja, inte riktigt, för mig handlar det mer om att vara med och skapa ett samhälle där alla kan delta på lika villkor – oavsett olika individuella förutsättningar.

Okej, det låter ju som fina ord. Men skapar det något affärsvärde, och varför ska just du bry dig om att ta fram en webbplats eller tjänst som är bra för alla?

Minst 20 procent av dina användare

Visste du att tillgänglighet är viktigt för ungefär en femtedel av internetanvändarna? Och egentligen är siffran ännu högre, eftersom alla människor kan ha särskilda behov vid vissa tillfällen.

Du är kanske trött, stressad och har huvudvärk – vilket tillfälligt tar ner din kognitiva förmåga. Du kan ha brutit handleden under senaste skidsemestern, vilket gör att du inte kan navigera på webben på samma sätt som du brukar. Eller sitter du på en skakig buss och har svårare för att klicka på små ytor. De flesta av oss drabbas också av att synen blir svagare med åldern. Med andra ord, en tillgänglig webbplats, är en webbplats som är bra för alla.

Fem lönsamma skäl för att tänka tillgängligt:

  • Det är bra för dina affärer om du kan nå ut till många fler.
  • Genom att se till att din digitala tjänst är tillgänglig, visar du att du är mån om alla dina användare. Det är bra för varumärket att välkomna alla.
  • Du följer lagen. Sedan den 1 januari 2015 är det lagkrav på att alla webbplatser är tillgängliga, alltså inte endast inom offentligheten. Att satsa på tillgänglighet är alltså en framtidsinvestering så att du slipper tvingas göra om.
  • Det är inte särskilt dyrt.
  • Sökmotorer gillar tillgängliga webbplatser.

Kom igång med tillgänglighet

En tillgänglig webbplats ska ha en tydlig struktur. Det gäller både för koden bakom och för innehållet som syns utåt. Se därför till att både utvecklare och redaktörer är insatta i vad de behöver tänka på. Ta med tillgänglighet redan från början i era projekt. Om du är beställare, se till att det kommer med i kontraktet.

När du vill ta fram en webbplats som är öppen för alla användare, ska du ta hänsyn till att människor kan ha olika förmågor när det gäller:

  • Syn (Exempel: färgblindhet, synskada.)
  • Hörsel (Exempel: svårighet med att uppfatta ljud)
  • Motorik (Exempel: problem med att röra sig, skakningar.)
  • Kognition (Exempel: svårt att uppfatta och ta in information, minnessvårigheter.)

Se till att användaren själv har kontroll över webbplatsen

  • Det ska gå att ändra färger, förstora text och att välja ifall man vill öppna länkar i nytt fönster, eller inte.
  • Undvik rörliga objekt som poppar upp på sidan (jobbigt för epileptiker och människor med kognitiva svårigheter).
  • Om du har publicerat ett videoklipp, se till att det inte startar av sig själv.

Webbplatsen ska vara lätt att navigera och hitta tillbaka på

  • Se till att det finns alternativa vägar, till exempel brödsmulestig. Det ska alltid vara klart för användaren var hen befinner sig.
  • Se till att det går att navigera på webbsidorna även utan mus. För att det ska fungera måste du se till att objekten på sidan följer en logisk tabb-ordning och att det går att navigera med tabb, enter, mellanslag och piltangenter. Det ska vara tydligt vilka element på webbsidan som har fokus när man navigerar med hjälp av tangentbordet.

Koden måste vara rätt

  • Många synskadade använder skärmläsare när de surfar. Därför är det viktigt att en maskin ska kunna förstå vad som är huvudrubrik, underrubrik, lista, länk, typ av tabellcell och så vidare. Formulärfält ska märkas upp med tydliga etiketter.
  • Se till att lang-attributet stämmer med det språk som texten är skriven på. Har du citat på annat språk inne i texten måste det också märkas upp så att användaren får texten uppläst med rätt uttal.
  • Kontrollera så att koden på dina webbsidor är korrekt med hjälp av W3C:S verktyg.

Skriv begripligt, märk upp och strukturera ditt innehåll

  • Strukturera texten och använd rätt format för olika slags rubriker, stycken och listor. Märk upp vad som är rubrik- respektive datacell om du har en tabell.
  • Man ska enkelt kunna förstå vad som är en länk, och vart länken leder. Skriv tydliga länkar som kan läsas och förstås även utanför sitt sammanhang. Användaren ska kunna förutse vad som händer när hen klickar på länken. Öppnas en pdf-fil? Kommer man direkt till ett videoklipp?

Se till att det finns textalternativ till innehåll som inte består av text

  • Alla bilder ska ha ett alt-attribut. Bilder som innehåller kommunikativt värde ska ha alternativtext. Ifall bilden bara är till för dekoration ska värdet på alt-attributet lämnas tomt (alt=””).
  • Infografik och diagram förses med textalternativ.
  • Om du använder video eller ljud, se till att texta och/eller ta fram transkriptioner.
  • Undvik Captcha, men om ni måste använda det – se till att det finns alternativ. Nu går det inte att ha textalternativ just i det här fallet, eftersom det skulle motverka syftet, men det finns andra varianter som till exempel ljud-captcha.

Alla uppfattar inte färger på samma sätt

  • Kolla kontraster och färgkombinationer så att färgblinda användare inte missar viktigt innehåll.
  • Förlita dig inte enbart på färg för att kommunicera och särskilja innehåll. Till exempel bör länkar få ett understreck vid ”mouseover” så att användare som inte ser alla färger också kan förstå att texten är länkad.

Finns det formulär på webbplatsen?

  • Se till att dina formulärfält har etiketter som tydligt visar vad användaren ska skriva i varje fält.
  • Använd så kallade förlåtande formulär, som ger inmatningshjälp. Var också tydlig när du förklarar för användaren varför det blir fel när hen matat in information i formuläret.
  • Om du har ett formulär som kräver att användaren ska hinna fylla i det under en viss tid måste du ge användaren möjlighet att förlänga tiden innan time-out.

Nu har du fått lite koll på vad du behöver veta för att tänka tillgängligt. Det här inlägget är vårt bidrag i samband med den internationella dagen för ökad medvetenhet om tillgänglighet (Global Accessibility Awareness Day). Ett initiativ som går ut på att att göra folk mer medvetna om digital tillgänglighet.

/Åsa Holmberg, webbredaktör

{Det här blogginlägget är tidigare publicerat den 3 juni 2015 och skrivet för cloudnine.se}

Länktips för dig som vill lära dig mer: