Högerställda språk=hjärngympa för webbredaktören

Nyligen har jag arbetat med att publicera texter på arabiska och dari – språk som läses från höger till vänster – på webben. Det var rätt klurigt innan jag fick ordning på det. Kändes lite som att köra i vänstertrafik; till slut började jag till och med att drömma om texter som flödade åt andra hållet.

Eftersom vi bara har tillgång till svenska språkmallar i vårt webbpubliceringssystem tog det ett tag innan jag kunde lösa problemet med att texten blev spegelvänd.

Så här gjorde jag

Då sidorna var kodade på svenska la jag till attributen dir=”rtl” och lang=”ar” i den html-tagg som omgav texten. (Det vill säga i <h> om det var en rubrik, <ul> om det var en lista , eller i en <span> för text och så vidare …)

Som extra utmaning behövde jag också lägga in svenska ord inom parentes i de arabiska texterna. För att inte parenteserna skulle hoppa runt och hamna heltokigt blev jag tvungen att lägga in den svenska texten i en <nobr> med dir=”ltr” och lang=”sv” för just den lilla textsnutten.

Dir-attributen rtl och ltr står för textriktning right-to-left respektive left-to-right. (Ibland använder man också ”rtl-språk” som sammanfattande begrepp i dagligt tal.)

Exempel på hur det går att lösa problemet med olika textriktningar i samma text:

Exempel på hur det går att lösa problemet med olika textriktningar i samma text. Html-kod för arabiska och svenska.

I just det här fallet gick det bra ändå utan att lägga till svensk textriktning runt parenteserna. Men oftast skrev jag <nobr dir=”ltr” lang=”sv”> runt svensk text inom parentes. (<Nobr> behövs för parenteser eller svenska ord med mellanslag så att de inte radbryts och hamnar på andra ställen i texten.)

Några korta tips

Om du någon gång behöver lägga in högerställt språk på webben, se helst till att ha en egen stilmall för de sidorna. Om det inte går så underlättar det om du arbetar direkt i html i kodläget.

Ha tålamod om du inte kan språket: i början är det svårt att bara markera text eftersom markören rör sig åt andra hållet. Så här förvirrande kan det se ut:

 

Det går smidigast att markera text med hjälp av skifttangenten och pilarna. Antingen med högerpil i textriktningen, eller med vänsterpil från slutet av texten.

Se till att få rätt språkattribut (lang) för texten. Det är viktigt både för tillgängligheten (så att skärmläsare läser upp språket rätt) samt för att sökmotorerna ska hitta rätt – och för att de inte ska ”bestraffa” dig för duplicerat innehåll.

Här finns en lista för olika språk. Dari var svårt att hitta (även det ett högerställt språk), men har koden lang=”prs”.

Lycka till!


Fick en matnyttig kommentar på bloggens Facebooksida av duktiga Emil Öberg som är van att arbeta med olika språk på webben:

Ja jäklar vad det ställer till det innan man får kläm på det hur det funkar. Jag fick min första ögonöppnare när jag förstod att *allt* ska byta plats på arabiska (eller andra rtl-språk). Alltså att precis på samma sätt som vi ltr:are letar efter loggan uppe till vänster så letar de efter loggan uppe till höger. Och som vi letar efter sökrutan till höger så letar de efter den till vänster.

Det andra aha-momentet var när jag förstod att man *inte* ska rtl:a arabiska siffror utan de läses fortfarande vänster till höger, även om de står mitt inuti en rtl-text, precis som de instuckna orden i bloggposten.

Och så tipsar Emil Björklund om en cool grej:

Nya CSS-standarder som Flexbox och Grid Layout är sammanställda med flerspråkighet med i beräkningarna från början, så att riktningar anges med ”logiska riktningsord” istället för till exempel höger, vänster, upp, ner. En layout kan då beskrivas med start, end och så vidare, och följer då automatiskt riktningen i språket (om så önskas).

Kuriosa

Har just tagit reda på språkattributen för minoritetsspråken meänkieli (tornedalsfinska) och nordsamiska: ”se-fit” respektive ”se-sme”. De skrivs med så kallade subtaggar.

Edit: Det verkar räcka med lang=”fit” för meänkieli och lang=”se” för nordsamiska. Rekommendationen är att använda två- eller tre bokstavstaggar om det inte är specialfall där det är nödvändigt med en subtagg-kombination.

(Exempel på subtaggar: ”en-GB” har ett andra led som indikerar samma språk men annan geografisk region. Men om subtaggen skrivs med gemener tycks det indikera variant/dialekt på ett ”makrospråk” till exempel ”zh-yue” för kantonesiska.)

Upptäckte samtidigt att det finns en kod för svenskt teckenspråk också. I Facebook-gruppen Webbriktlinjer filurar vi på om den kanske kan användas i länk för en video med teckenspråk så att sökmotorer ska förstå (alltså typ:  <hreflang=”swl”>…</a>).

Läs mer

Annonser

Hur gör vi webbvideo tillgänglig för fler?

Många myndigheter och kommuner arbetar hårt med att göra sina webbplatser mer tillgängliga. Men när det handlar om att publicera video på webben är det få som lyckas följa riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll (WCAG 2.0). Här bloggar jag om några saker som är bra att känna till.

Webbvideo var ämnet på förra veckans samverkansträff med MITT-nätverket där olika myndigheter möts och delar erfarenheter kring arbetet med tillgänglighet. Temat passade mig perfekt eftersom jag var mitt uppe i att försöka ta reda på hur myndigheten där jag arbetar kan bli bättre när det gäller just video på webben.

Tänk på det här vid förinspelad video

Kortfattat är det viktigt att se över både teknik och innehåll. För att videon ska vara tillgänglig bör det gå att lägga till:

  • textversion av innehållet (nivå A av WCAG 2.0) 
  • undertexter (nivå A)
  • syntolkning (nivå AA)
  • teckentolkning (nivå AAA)

För att innehållet i filmen ska bli tillgängligt för fler människor är det bra om man:

  • Redan som beställare kan tänka på vad filmen ska innehålla för att vara tillgänglig.
  • Ställer krav på tillgänglighet i upphandling av produktionsbolag.
  • Tänker efter redan i manusstadiet.
  • Transkriberar innehållet.
  • Ser till att det går att välja olika bildkvalitet på filmen.
  • Ser till att det är bra kontraster.

Undvik så kallade tangentbordsfällor. Det ska gå att:

  • Tabba sig fram till videospelaren.
  • Kontrollera uppspelningen med endast tangentbordet (och det ska vara tydligt hur man gör).
  • Sedan ta sig vidare med hjälp av endast tangentbordet.

Olika format för olika behov

Jag har tyckt att det var svårt att först greppa skillnaden mellan de olika alternativa formaten och varför de behövs. Men det handlar inte bara om att göra filmen tillgänglig för personer med funktionsvariation, utan att göra något som är bra för alla. Textning gynnar även de som inte slår på ljudet, transkript är bra för SEO och för att bedöma om man ska titta på filmen eller inte.

Textning innebär att det finns en textversion av innehållet i anslutning till filmen. Den behöver inte vara ordagrann – det viktiga är att den innehåller samma information. Kan också vara en översättning. Hårdkoda inte utan låt användaren själv välja om hen vill ha textning eller inte. Observera att subtitles som syns i bilden inte läses upp av skärmläsare.

Med transkribering återges det talade ordet i text. Se TED Talks för inspiration.

Undertext (closed caption) liknar texning men tar också med ljudeffekter och annan ljudinformation, till exempel ”telefon som ringer”, ”någon hostar”.

Syntolkning (audio description) innebär att man kan välja ett extra ljudspår där en speakerröst återger det visuella innehållet i filmen. Mycket information går annars förlorad för den som är synsvag eller synskadad. Ickeseende kan dessutom haka upp sig på vissa ljud som inte förklaras.

Det är många saker som man måste tänka på när man gör en syntolkning. Den får till exempel inte krocka med repliker eller viktiga informationsbärande ljud. Ta därför helst in en professionell syntolk och se gärna till att syntolken är med från början. Det är också bra om hen får kontakt med manusförfattare eller regissör.

Här är en checklista på vad sådant som är bra att tänka på när man ska beställa syntolkning.

Man kommer långt med ett genomtänkt manus

Samverkansträffen gästades också av två syntolkar (Veronica Kesen Tundell och Jenny Salmson) som lärde oss att manus är nyckeln för att lyckas med tillgänglig video. Om manuset är bra behövs det ingen, eller endast lite syntolkning. Här är några tips som vi fick:

  1. Låt folk presentera sig. Då känner lyssnaren igen namnet och kan koppla det till rösten.
  2. Lägg ”voice over” över texten så får du med allt innehåll i ljud också. Exempel: Gata för alla från Synskadades riksförbund.
  3. Gör en händelseplacering. Lägg in saker i handlingen som gör att man kan se utan att behöva se bilderna. Vad händer om jag blundar och ser filmen? Vad går förlorat?
  4. Gör samma med ljudmiljöer. De ljuden behöver förstärkas. Dränk inte viktiga miljöljud med musik. (Ljudet ska helst höra ihop med bilderna och föra berättelsen framåt.)
  5. Byt inte kläder på personerna i filmen. Låt en person ha samma tröja resten av filmen så att man kan hålla reda på vem som är vem.
  6. Plocka in en riktig syntolk från början.

Hur gör vi med teckenspråk?

Teckenspråk är barndomsdövas första språk. Det finns också andra som är hjälpta av teckenspråk och därför räcker det inte med att bara texta/undertexta filmer. (Vartenda land har sitt egna teckenspråk även om det finns en esperanto-liknande variant som ingen använder.)

Många myndigheter tar fram teckenspråksfilmer där man berättar om delar av webbplatsens innehåll. Men det är sällan som det går att välja ett spår med teckentolkning på de andra filmerna som myndigheten lägger ut.

Mikael Hellman berättade om hur Malmö stad tagit fram en videospelare där man kan välja att slå på och slå av teckentolkning och textning medan filmen rullar! Ett problem med teckentolkning är annars att det behövs två filmer. Men i Malmö har man löst det genom att själva programmera videospelaren på den videoplattform som de använder. Mikael sa att Malmö stad inom kort planerar att göra likadant med syntolkning.

Bilden visar hur Malmö stad har lagt in ett spår för teckentolkning i sin videospelare på webben.

Informationsfilm om Malmö stads organisation med teckentolkning påslagen.

Filmen finns på Malmö stads webb. Titta på den och välj att slå på och slå av teckentolkning och olika språk.

Hur gör vi med livevideo då?

Vid livesändningar bör man använda sig av livetolkning. Det ska också finnas tillgång till bildtext som någon antingen skriver live, eller ett färdigt manus som läggs in under sändning.  berättade hur hans företag arbetar med tillgängliga livesändningar

Livesändningar tillhör ett av undantagen i det nya tillgänglighetsdirektivet från EU. En anledning är gissningsvis att det kostar en del.

Youtube har visst stöd för tillgänglighet

Sedan Youtube släppte sin HTML5-spelare har förutsättningarna för tillgänglig video blivit mycket bättre. Youtube har stöd för autotranskribering vid kortare videoklipp (tyvärr är inte svenska ett av de tio språk som stöds idag) och även automatisk undertext. Autofunktionen går så klart inte att lita helt på, utan man måste redigera för hand efteråt, men den är säkert till god hjälp.

Vad jag har förstått så har Youtube fortfarande inget stöd för syntolkning men det finns en gratistjänst, YouDescribe, som går att använda åtminstone för engelska.

Var uppmärksam på eventuella tangentbordsfällor vid inbäddade videoklipp.

HTML5 och video

Webbstandarden HTML5 gör det möjligt att spela upp video och ljud direkt i webbläsaren. Med hjälp av HTML-taggen (som har flera attribut) går det att lägga till olika information om en video såsom text, undertext, beskrivning för skärmläsare, kapitel och metadata.

Filformatet som används heter Web Video Text Tracks. WebVTT (.vtt) är en ren textfil.

Avslutningsvis: Jag har försökt samla sånt som jag har tänkt på, hört och hittat om tillgänglig webbvideo. Du vet kanske mer? Kommentera gärna och berätta om fler saker som är bra att känna till – och som jag kan uppdatera det här blogginlägget med.

Tips

Så gör du dina tweets mer tillgängliga

Bilder är populära på twitter och får enligt statistiken oftast fler retweets än rena textinlägg. Men glöm inte att lägga till en bildtext om du twittrar ut en bild! Då kan även de följare som inte kan se själva bilden ta del av innehållet. Jag visar dig hur du kan göra.

Under helgens knytkonferens #digikollo på Barnens ö höll Pär Lannerö och jag en session där vi diskuterade Digital hållbarhet och inkludering.

En av deltagarna berättade att hans organisation ofta lägger ut bilder med text i själva bilden på twitter. Anledningen är att de känner sig begränsade av mikrobloggens 140 tecken. En sådan ”workaround” gör dessvärre att flera följare går miste om innehållet eftersom det blir otillgängligt. Men lyckligtvis finns det en lösning på problemet.

Lägg till en bildtext i twitter-appen

Jag tänker att det i första hand är bäst att undvika text i bild. Men om du ändå vill använda det, kan du göra så här för att lägga till en bildtext för skärmläsare i twitters mobil-app:

  1. Öppna twitter-appen och klicka på lilla kugghjulet för att komma till inställningar.
  2. Välj Bild och ljud.
  3. Gå in under Åtkomlighet.Skärmklipp från mobilappen som visar att inställningen för Skriv bildbeskrivningar ligger under Åtkomlighet.
  4. Aktivera Skriv bildbeskrivningar.
  5. Nästa gång som du laddar upp en bild i en tweet kommer du nu få upp Lägg till en beskrivning där du skriver din bildtext (max 420 tecken).
  6. Klicka Verkställ och skicka sedan din tweet som vanligt.

Exempel på hur man lägger till bildtext för synskadade i twitter-appen. Exempelbilden har en text där prinsen säger till Askungen: You can't go now.. It's only midnight. Askungen svarar "Let's get one thing straight. I can do whatever the fuck I want.

Bildtexten kommer sedan att läsas upp av skärmläsare (seeende ser alltså oftast inte texten även om vissa webbläsare visar den). En bonus är att även sökmotorer känner av den. Eller som Ola Berg lite klokt uttryckte sig under diskussionen: ”Robotar har ju en annan sorts funktionsuppsättning, precis som olika människor”.

Om du föredrar att twittra från datorn kan gratistjänsten Easy Chirp (hette tidigare Accessible Twitter) vara ett alternativ. Genom att koppla applikationen till ditt twitter-konto får du möjligheten att lägga till både en bildtext och en längre beskrivning.

Skärmklipp på Easy Chirp

När du har kopplat ditt twitterkonto till gratistjänsten Easy Chirp ser det ut så här. Nu kan du lägga till både en kortare och en längre bildbeskrivning som kan läsas av skärmläsare.

Om du är intresserad av att veta mer om digital tillgänglighet kan du läsa mitt tidigare blogginlägg Alla vinner på att tänka tillgängligt.

Bildkredd: Cinderella och Prince charming: 

 

Bota din fobi med virtuella spindlar

Kan virtual reality, VR, användas som hjälp inom psykoterapi?

I veckan var jag på öppet hus hos VR Sverige. Temat denna gången var hur VR kan användas inom forskning, utbildning och hälsa.

Mest fascinerande (i mina ögon) var William Hamilton. Han berättade om VR-appen Itsy som kan bota spindelfobi. Klart intressant med spelifierad, virtuell terapi.

spindeln

Först får användaren träffa en barnsligt snäll och söt tecknad spindel som är iklädd stövlar och hjälm. Helt ofarligt alltså. Men kanske ändå jobbigt för en person med svår spindelfobi, vem vet …

itsy-spindel

När spelaren vant sig vid första spindeln trappas spelet sakta upp för varje nivå och spindlarna blir då allt mer verklighetstrogna. Till slut möter spelaren en stor och luden fågelspindel.

Appen testas i vetenskaplig miljö och personer med stark fobi har efter att ha spelat Itsy kunnat hålla i en spindel efteråt. Det verkar fungera lika bra som vanlig terapi alltså, men appens terapeut kan bota flera på samma gång och är inte bunden till tid eller rum.

Personligen är jag inte särskilt rädd för spindlar. Men ormar däremot … Funderar på om jag ens skulle våga sätta på mig VR-glasögon om jag visste att jag skulle mötas av en orm. Men har det fungerar på spindelfobiska, så kan det nog fungera även mot ormskräck.

Ska hursomhelst bli spännande att se vilka sorters terapeutiska användningar som dyker upp inom VR-området framöver.

Varför har du taggat dig själv på min profilbild?

Suck. Så har det hänt igen. Jag har halkat med fingret och råkat tagga mig själv när jag kollat Facebook i mobilen. Dumma mig, tänkte jag först – men egentligen är det ju dålig UX (User experience) som får mig att känna mig som en dunderklant.

Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Men kör man Facebook i Safari på mobilen är det nästan en prestation att inte klanta sig. Och då har jag inte särskilt tjocka fingrar.

Ibland märker jag vad som hänt (i panik) eller också långt senare när någon accepterar en vänförfrågan jag inte skickat (medvetet), eller som igår när en Facebookvän undrade varför jag taggat mig i hans profilbild. Hans nya bild dök upp i mitt flöde och tydligen hade jag lyckats klicka felaktigt på den. D’oh!

taggad

Det är lätt att råka tagga sig själv när man skrollar igenom Facebookflödet i mobila webbläsaren. Men det är mindre lätt att avtagga sig. Inte särskilt vänligt mot användaren.

I Safari räcker det nämligen med att du råkar dutta på en bild med ansikten för att Facebook ska vilja tagga (och sedan går det inte att få bort taggningsförslaget med mindre än att du måste backa i webbläsaren eller klicka på pilen för nästa bild i albumet). Om du i det här läget råkar ”dubbeldutta”på bilden så vips har du satt dit en taggning innan du hinner blinka! (Och eftersom ditt eget namn står överst i listan med föreslagna taggar blir det troligen du själv som taggas.)

För att ytterligare bättra på känslan av förödmjukelse går det givetvis ut i alla vännernas flöde att ”Du har taggats i NN:s bild”. Och troligen får även personen, vars profilbild du taggat, en notifiering. Har du tur hinner kanske notifieringen försvinna om du avtaggar dig i tid.

Men det är just det: När du väl lagt till taggen, är det svårt (eller omöjligt) att ta bort den i mobilen. Det krävs att du är i närheten av en dator och kan logga in där. Och inte ens då är det lätt att komma på intuitivt hur du ska göra. Det lärde jag mig den hårda vägen under Almedalsveckan förra året …

frustration

Så här frustrerad blir man när man råkat klant-tagga sig i profilbilden på en person man inte inte känner. Självklart finns vänner på plats som förevigar ens pinsamma ögonblick. Foto: Kalle Eriksson

Jag skulle då kolla upp en ny kontakt jag träffat i Almedalen på Facebook – men naturligtvis lyckades jag tagga mig i hans profilbild. Den gången tog det tjugo minuter, åtskilligt med skräckblandade skrattanfall och tre sociala medie-experter (ok, det var rätt sent på natten) att komma underfund med hur vi skulle få bort min taggning.

Tips: Du måste föra muspekaren över ditt namn (inte i själva taggen, utan där det står ”Med [ditt namn]”).

taggad2

Hjälp, jag har råkat tagga mig i någon annans profilbild! Lugn, så här gör du: Håll muspekaren över ditt namn. Du får då du upp förslag om att ta bort din tagg.

Varför envisas jag ändå med att kolla Facebook i webbläsaren och inte via Facebook-appen? Av två anledningar:

  1. Appen slukar extremt mycket batteri.
  2. Jag ogillar att Facebook vill tvinga på mig ännu en app – Messenger.

Jag kan förstå om Facebook inte vill lägga krut på att förbättra användarupplevelsen för en motvallskärring som ”yours truly”, men det är ett irriterande problem som de lätt borde kunna fixa för att göra sina användare mer bekväma.

Till exempel med en kontrollfråga: ”Vill du verkligen tagga dig i NN:s profilbild?” (–Hell no!!!)  En enkel åtgärd som säkert skulle bespara många användare den jobbiga känslan av ett klumpigt svanhopp i klaveret …

Har du också råkat ut för det här? Jag antar att det kan hända vem som helst, men helst mig tydligen.
🙂

Första dagarna med socialt intranät

Att ta fram ett intranät med sociala funktioner i en stor organisation (4000 anställda) kan vara ett jättekliv. Men nu var det verkligen dags för något helt nytt och det gamla intranätet nynnade på sista refrängen efter många års trogen tjänst i kommunen.

Det har varit väldigt spännande att se hur det skulle tas emot. Det nya intranätet var ju helt annorlunda mot det tidigare traditionella intranätet och enkätundersökningen vi gjorde tidigare i år visade att nästan en fjärdedel av medarbetarna saknade social medievana.

Det nya inslaget innebär kort att alla får varsin profilsida med ett eget aktivitetsflöde och att alla kan bli medlemmar i, eller själva skapa olika grupper på intranätet. På så sätt kan medarbetarna själva styra vad de vill följa i sitt flöde så att de får information som är relevant och intressant för just dem.

Nya grupper på sociala intranätet, såsom Språkintroduktion, Slöjdlärare, Lärarförbundet, Miljödiplomering, Vin, malt och gastronomi med mera.Hur har det gått då?

Jag hade inte väntat mig någon större aktivitet de första dagarna, men det tog inte lång tid innan nya grupper poppade upp i listan. De flesta är renodlade samarbetsgrupper. Men det har också skapats en hel del sociala intressegrupper, bland annat tre olika grupper som handlar om mat.

Maten, måltiden och dryckens vetenskap, hantverk och konst – till vardag och till fest – en grupp för att utbyta kunskap och konkreta tips! /Gruppen Vin, malt och gastronomi

Jag ser att kollegorna redan delar bra information och hjälper varandra. De verkar dessutom ha roligt när de får vara med och bidra.

Sociala profiler

På profilsidan får alla användare själva fylla i merparten av informationen. Det gör att du som medarbetare kan bli sökbar på både arbetsrelaterade ”skills”, och på intressen och kunskaper som andra kanske inte kände till. Pratar du nordsamiska? Skriv ner det, vem vet, det kanske kommer en dag då den kunskapen behövs!

Jag gillar verkligen att alla får presentera sig på ett sätt som passar dem. Det är charmigt och jag tycker att jag kommer närmare mina kollegor på grund av att det blir mer personligt än om profilen hade varit autogenererad.

minprofilsida

På profilsidan kan medarbetare själva lägga till titel, kompetenser och arbetsbeskrivning.

En förutsättning för att det ska gå att hitta en medarbetare i sökmotorn är att alla fyllt i relevant information om sig själva i profilen. För att uppmuntra till det, har vi tagit fram en tävling där de som har 100 procent profilstyrka kan vinna biobiljetter.

För att få full profilstyrka krävs att du fyllt i alla fält som går att fylla i, och att du också skrivit en kommentar i en grupp – eller interagerat med en medarbetare på dennes tidslinje. Det tycks vara en bra sporre för att få folk att komma igång!

Jag frågade en kollega på en annan förvaltning om vad de tyckte på hennes enhet. De var förtjusta i nya intranätet och hade varit väldigt aktiva under hela lanseringsdagen:

De har intranätat intensivt. Nästan så man undrar om det blev nåt mer gjort idag ☺️

AD-smolk i glädjebägaren

En nackdel med profilsidan har varit kopplingen till vårt AD (Active Directory). AD:t innehåller information om användarna, till exempel vilken enhet du arbetar på, eller vem som är din chef. Eftersom det visade sig att AD:t matas från lönesystemet, där de anställda är upplagda på ett helt annat sätt, kan det bli tokigt ibland.

Det går nämligen inte att skriva in hur långa teckensträngar som helst i lönesystemet, varpå alla möjliga egna förkortningar används. Därför arbetar jag på ”Information enheten” medan chefen enligt AD:t, tillhör ”Komm och Medborgserv ledn”. Mindre snyggt kanske. Men vi har inga alternativ och jag antar att det går att leva med det. (Såvida ingen tror att vi är ett gäng glada särskrivare på ”information enheten” då förstås …)

Sociala framgångsfaktorer

Vi tog inte fram några speciella riktlinjer för hur man ska bete sig på nya intranätet eftersom vi litar på att våra kollegor är kloka människor med gott omdöme.

Jag tror inte på att komma med massa pekpinnar eftersom jag är övertygad om att det skapar onödig ängslan som tar bort lusten att använda ett socialt intranät. Om det skulle uppkomma en situation när någon beter sig omdömeslöst, då får man väl lösa den enskilda situationen där och då. Utgångspunkten är att vi litar på våra medmänniskor och hittills har det gått hur bra som helst.

Vi har också uppmuntrat till ett transparent intranät, med öppna grupper i första hand (det går även att skapa modererade och slutna grupper i cms-verktyget Sitevision som vi använder) och då måste alla känna sig trygga med att våga skapa öppna grupper.

De rent sociala grupperna fyller en viktig funktion även om de inte har direkt koppling till kommunens arbetsuppgifter. De lättar upp och skapar gemenskap mellan de olika förvaltningarna och verksamheterna – vilket självklart är värdeskapande eftersom det kommer att göra framtida samarbeten smidigare.

I god tid före lanseringen letade vi upp medarbetare på olika ställen i organisationen som ville bli ambassadörer och sociala ambassadörer för nya intranätet.

Ambassadörerna har fått berätta om intranätet och förberett avdelningarna på att något nytt var på gång. De sociala ambassadörerna har haft till uppgift att vara extra aktiva i grupper och konversationer, att gå in och gilla, kommentera samt skriva egna inlägg så att andra användare ser ”att det inte är så svårt” och förhoppningsvis blir peppade att komma igång själva. Det har varit en mycket bra strategi och vi hittade snabbt engagerade ambassadörer.

Slutligen, frågan alla säkert sitter och undrar över: Ja det funkar med rörliga bilder i det sociala flödet! 😉

happy-friday-intranätet

Oh joy! Fredagarna räddade: Det funkar med gif-filer på nya intranätet!

Går inte få med känslan i skärmdumpen men så här såg det ut i fredags:

itsfriday.gif

 

Ta bort innehåll – en utmaning med nytt intranät

Just nu hjälper jag en kommun med innehållet till det nya intranätet som ska lanseras i vår. I arbetet är det viktigt att få med sig organisationen. Om inte de innehållsansvariga är med på det nya ”tänket”, kan resultatet bli att man står med en sminkad gris – ett intranät i ny kostym, men med gammalt innehåll.

Eftersom alla inte är kommunikatörer, dyker man ofta på olika synsätt om vad ett intranät är. Det visar sig att flera i organisationen tänker att intranätet ska vara ett arkiv där man ”lägger ut” allting, eftersom informationen ”kanske” behövs någon gång i framtiden.

En viktig del när man arbetar med innehåll är snarare att rensa bort mängder av vildvuxen ”good-to-know”-information. Och se till att intranätet inte blir en dokumentkyrkogård.

intranat-venndiagram-sammanflatat-humor

Viss diskrepans mellan vad som finns på intranätet – och vad användarna letar efter.  /Åsa Holmberg CC-NY-SA

Jag försöker förklara att ett knökfullt intranät kan liknas vid en överfull anslagstavla: Ingen varken hittar eller orkar läsa något av det som står där, det spelar ingen roll hur bra innehållet än är. Jämför sedan med en anslagstavla som bara har fyra prydligt uppsatta informationsblad!

En annan liknande utmaning är att vissa yrkesgrupper gärna vill att intranätet ska vara heltäckande, nästan som ett juridiskt bindande dokument. Man resonerar så att en medarbetare som inte kan läsa sig till en viktig regel eller paragraf, kanske struntar i att följa regeln med hänvisning till att ”det stod inte på intranätet”.

Det resonemanget försöker jag bemöta genom visa på besöksstatistiken – och med stöd av den förklara att det inte är någon som besöker sidorna med lagtexterna ändå. Intranätet är en kanal och ett verktyg bland flera. Det kan aldrig ensamt täcka upp för allt som behöver förmedlas på arbetsplatsen.

Jag frågade intranätexperten, Kristian Norling, om hur han tycker man ska hantera problemet. Han rekommenderar också att luta sig mot användningsstatistik (sökstatistik) och behovsanalyser för att visa att det faktiskt inte är någon medarbetare som efterfrågar informationen. Vissa chefer kan kanske behöva den, ibland … (Men det kan man säkert lösa med hjälp av personaliserade sidor, tänker jag.)

Kristian tipsade om att Fredrik Wackå tagit fram den här uppdelningen (lite förenklat):
1. Intranätet för mig som anställd.
2. Intranätet för min profession.
Där bör fokus ligga på behov nummer 1.

När man är ute i organisationen och pratar/förankrar med ansvariga för visst innehåll på intranätet är det bra att ha något att luta sig mot. Jag har därför skrivit den här korta checklistan.

Checklista för innehåll på intranätet

  • Tänk 80/20-regeln: Intranätet ska lösa de vanligaste uppgifterna, inte specialfall som händer några få gånger om året. Då är det bättre att ringa en kollega som är expert på området istället.
  • Intranätet är inte ett arkiv. Låt inte information eller dokument som är äldre än ett år ligga där, om det inte är synnerligen motiverat. Rensa regelbundet!
  • Det nya intranätet ska vara uppgiftsfokuserat: Tänk på att läsaren söker på intranätet för att snabbt lösa en uppgift. Gör gärna steg-för-steg-listor. Undvik att inleda med bakgrund – lägg hellre en faktaruta i slutet av texten om det verkligen behövs.
  • Vad är syftet med din text? Vad löser den för uppgift? Tänk på mottagaren. Fundera också en extra gång på om texten verkligen behöver publiceras på intranätet?
  • Tänk på att varje gång ny information publiceras på intranätet, så förlorar resten av informationen som redan finns på intranätet i värde. Det beror bland annat på att blir svårare att hitta det som är viktigt, och att sökmotorn får mer att gå igenom. Den nya texten ska därför alltid tillföra ett tydligt värde – inte bara “bra att ha någon gång”-information.
  • Om ett dokument innehåller viktig information: Skriv om det viktigaste i texten på klarspråk och publicera innehållet som webbsida istället.
  • Filer och dokument (ifrågasätt först dess relevans på intranätet!) som består av många sidor gör du först om till pdf-format. Undvik att publicera excel-, powerpoint- och wordfiler på intranätet eftersom de kräver att ytterligare program öppnas – något som stör mobilanvändare och gör intranätet mindre tillgängligt.
  • Skriv alltid i du-form och använd aktiva verb och klarspråk.
    Exempel: Skriv: ”lämna in” i stället för ”inlämnas”.

Känner du igen dig i mina utmaningar med att begränsa intranätets innehåll? Jag är nyfiken på dina tankar så lämna gärna en kommentar!

Tiden efter Internet of Things

Internet of NO Things är det som händer när vi slutat tänka på uppkopplade prylar – då det vi kallar internet upphör att existera och istället blir en integrerad del av vår vardag.

Just nu kollar vi våra mobiler i genomsnitt var sjätte minut. Om tio år kommer vi aldrig att titta på mobilerna igen. Det säger Roope Mokka vid tankesmedjan Demos Helsinki. Eftersom jag missade Fores seminarium om Internet of NO Things i Almedalen, blev jag väldigt glad över den här reprisen.

När tekniken blir mindre och billigare, får vi mer funktion till lägre pris. Allt går snabbare och snabbare. Roope Mokka tar avstamp i ”Moores lag” som innebär att den nya tekniken växer fram med exponentiell fart.

Allt går svindlande fort just nu och ”framtiden” är redan här. Det vi sett i sci-fi-rullarna är snart verklighet. Science fiction har alltid inspirerat och kommit med idéer om vad som är möjligt att skapa, tänk bara på Jules Verne.

I en nära framtid ersätter vi helt våra smartphones med ”smart environments” vilket gör att vi istället kan använda omgivningen till det som vi idag använder våra smarta mobiler till. Enligt Roope Mokka finns det inga gränser för vad som kan kopplas upp. Spreja ”smart dust” på ett träd i skogen, och vips så blir det uppkopplat och har sensorer som kan mäta olika kvaliteter och dela informationen.

Avgörande för att Internet of No Things ska fungera är att man lyckas skapa en ny teknik som är självförsörjande på energi. Med hjälp av ”energy harvesting” är det tänkt att olika objekt ska kunna skapa sin egen energi utifrån värme, ljus, rörelse och radiovågor. Allt som är uppkopplat kommer att förses med sensorer som känner av olika slags förändringar i omgivningen.

Internet of Things länkar samman människor, information och saker, medan Internet of No Things är upplevelsernas internet (Internet of experience). Den digitala och den fysiska världen smälter samman helt när bitar och atomer förenas.

Allting i världen består antingen information eller energi.

Största förändringen sedan industriella revolutionen

Vad kommer att hända med sättet vi organiserar människor och saker på i ett samhälle där allting är uppkopplat? En sak är säker, samhällets infrastruktur och institutioner kommer att formas om på nivåer som vi ännu inte förstår vidden av. Vad innebär det till exempel när vi inte längre är beroende av externa energikällor – när sakerna producerar sin egen energi?

Roope Mokka har fem olika visioner för vad det kan innebära för framtiden:

  1. Post-val samhället
    Du behöver aldrig mer välja vilken buss eller vilket tåg som du ska ta, utan väljer bara den snabbaste vägen från punkt A till punkt B. Du spar beslutsenergi, men missar kanske den vackraste vägen. Du behöver aldrig mer oroa dig för att glömma nycklarna, plånboken, klockan eller mobilen.
  2. Superresurseffektiva samhället
    Byggnader står aldrig mer tomma. Samtliga bostäder och lokaler ingår i  ett airbnb-liknande system, vilket betyder att det alltid finns människor som använder en byggnad. Det behövs nästan inga parkeringsplatser då bilarna alltid är i rörelse. Behovet av stora energikraftverk försvinner också eftersom apparaterna skapar sin egen energi med hjälp av små ”energiskördande” sensorer.
  3. Post-ägandesamhället
    Det finns inte längre någon vits med att äga en pryl. Istället för att äga prylar vill vi äga data. Data kan även komma att ersätta pengar som medium för värde.
  4. Post-marknadssamhället
    Marknaden, som främst är ett informationssystem med uppgift att effektivt fördela resurser, förändras rejält när vi slutar konsumera så som vi gör idag. Istället får vi en blomstrande delandeekonomi med samägande, uthyrning och ”crowd-buying”.
  5. Post-röstningssamhället
    När vi ändå vet exakt hur folk agerar och vilka val de gör, behöver vi inte längre spekulera eller rösta om olika åtgärder – eftersom det lika gärna går att betrakta en persons handlande som en röst i sig. Vi kommer troligen fortfarande ha politiker men hela arbetssättet kan komma att förändras.

Hur ska vi möta den potentiellt stora omvandlingen?

Roope Mokka säger att vi har två alternativ: Antingen kämpar vi för en konservativ agenda som går ut på att bevara dagens samhälle med de lagar, förordningar och drivkrafter som bygger på hur det alltid har varit. Eller också möter vi framtiden med en progressiv anda där vi drar nytta av nya möjligheter och förändrar samhällsstrukturen från grunden. På så sätt kan vi bättre utnyttja den nya tekniken för att lösa vår tids stora problem och utmaningar – från klimatförändringar till livsstilssjukdomar och sociala klyftor.

Självklart tycker jag att den progressiva agendan låter rimligast. Men det kräver nog mycket arbete, kunskap och energi för att vända skutan och börja styra om mot vår nya framtid. Eftersom vi hamnar där för eller senare, är det lika bra att ta kontroll över situationen och se alla fördelar. Om vi är förberedda och proaktiva kan vi lättare hantera de problem, till exempel med integritet,  som med stor sannolikhet kommer dyka upp ifall Internet of No Things-visionen infrias.

Hur tänker du?

Alla vinner på att tänka tillgängligt

”Tillgänglighet, det är väl sånt där för blinda”, säger någon med en illa dold gäspning. En annan svarar ”jag tror det är när man skriver alternativtext?” Nja, inte riktigt, för mig handlar det mer om att vara med och skapa ett samhälle där alla kan delta på lika villkor – oavsett olika individuella förutsättningar.

Okej, det låter ju som fina ord. Men skapar det något affärsvärde, och varför ska just du bry dig om att ta fram en webbplats eller tjänst som är bra för alla?

Minst 20 procent av dina användare

Visste du att tillgänglighet är viktigt för ungefär en femtedel av internetanvändarna? Och egentligen är siffran ännu högre, eftersom alla människor kan ha särskilda behov vid vissa tillfällen.

Du är kanske trött, stressad och har huvudvärk – vilket tillfälligt tar ner din kognitiva förmåga. Du kan ha brutit handleden under senaste skidsemestern, vilket gör att du inte kan navigera på webben på samma sätt som du brukar. Eller sitter du på en skakig buss och har svårare för att klicka på små ytor. De flesta av oss drabbas också av att synen blir svagare med åldern. Med andra ord, en tillgänglig webbplats, är en webbplats som är bra för alla.

Fem lönsamma skäl för att tänka tillgängligt:

  • Det är bra för dina affärer om du kan nå ut till många fler.
  • Genom att se till att din digitala tjänst är tillgänglig, visar du att du är mån om alla dina användare. Det är bra för varumärket att välkomna alla.
  • Du följer lagen. Sedan den 1 januari 2015 är det lagkrav på att alla webbplatser är tillgängliga, alltså inte endast inom offentligheten. Att satsa på tillgänglighet är alltså en framtidsinvestering så att du slipper tvingas göra om.
  • Det är inte särskilt dyrt.
  • Sökmotorer gillar tillgängliga webbplatser.

Kom igång med tillgänglighet

En tillgänglig webbplats ska ha en tydlig struktur. Det gäller både för koden bakom och för innehållet som syns utåt. Se därför till att både utvecklare och redaktörer är insatta i vad de behöver tänka på. Ta med tillgänglighet redan från början i era projekt. Om du är beställare, se till att det kommer med i kontraktet.

När du vill ta fram en webbplats som är öppen för alla användare, ska du ta hänsyn till att människor kan ha olika förmågor när det gäller:

  • Syn (Exempel: färgblindhet, synskada.)
  • Hörsel (Exempel: svårighet med att uppfatta ljud)
  • Motorik (Exempel: problem med att röra sig, skakningar.)
  • Kognition (Exempel: svårt att uppfatta och ta in information, minnessvårigheter.)

Se till att användaren själv har kontroll över webbplatsen

  • Det ska gå att ändra färger, förstora text och att välja ifall man vill öppna länkar i nytt fönster, eller inte.
  • Undvik rörliga objekt som poppar upp på sidan (jobbigt för epileptiker och människor med kognitiva svårigheter).
  • Om du har publicerat ett videoklipp, se till att det inte startar av sig själv.

Webbplatsen ska vara lätt att navigera och hitta tillbaka på

  • Se till att det finns alternativa vägar, till exempel brödsmulestig. Det ska alltid vara klart för användaren var hen befinner sig.
  • Se till att det går att navigera på webbsidorna även utan mus. För att det ska fungera måste du se till att objekten på sidan följer en logisk tabb-ordning och att det går att navigera med tabb, enter, mellanslag och piltangenter. Det ska vara tydligt vilka element på webbsidan som har fokus när man navigerar med hjälp av tangentbordet.

Koden måste vara rätt

  • Många synskadade använder skärmläsare när de surfar. Därför är det viktigt att en maskin ska kunna förstå vad som är huvudrubrik, underrubrik, lista, länk, typ av tabellcell och så vidare. Formulärfält ska märkas upp med tydliga etiketter.
  • Se till att lang-attributet stämmer med det språk som texten är skriven på. Har du citat på annat språk inne i texten måste det också märkas upp så att användaren får texten uppläst med rätt uttal.
  • Kontrollera så att koden på dina webbsidor är korrekt med hjälp av W3C:S verktyg.

Skriv begripligt, märk upp och strukturera ditt innehåll

  • Strukturera texten och använd rätt format för olika slags rubriker, stycken och listor. Märk upp vad som är rubrik- respektive datacell om du har en tabell.
  • Man ska enkelt kunna förstå vad som är en länk, och vart länken leder. Skriv tydliga länkar som kan läsas och förstås även utanför sitt sammanhang. Användaren ska kunna förutse vad som händer när hen klickar på länken. Öppnas en pdf-fil? Kommer man direkt till ett videoklipp?

Se till att det finns textalternativ till innehåll som inte består av text

  • Alla bilder ska ha ett alt-attribut. Bilder som innehåller kommunikativt värde ska ha alternativtext. Ifall bilden bara är till för dekoration ska värdet på alt-attributet lämnas tomt (alt=””).
  • Infografik och diagram förses med textalternativ.
  • Om du använder video eller ljud, se till att texta och/eller ta fram transkriptioner.
  • Undvik Captcha, men om ni måste använda det – se till att det finns alternativ. Nu går det inte att ha textalternativ just i det här fallet, eftersom det skulle motverka syftet, men det finns andra varianter som till exempel ljud-captcha.

Alla uppfattar inte färger på samma sätt

  • Kolla kontraster och färgkombinationer så att färgblinda användare inte missar viktigt innehåll.
  • Förlita dig inte enbart på färg för att kommunicera och särskilja innehåll. Till exempel bör länkar få ett understreck vid ”mouseover” så att användare som inte ser alla färger också kan förstå att texten är länkad.

Finns det formulär på webbplatsen?

  • Se till att dina formulärfält har etiketter som tydligt visar vad användaren ska skriva i varje fält.
  • Använd så kallade förlåtande formulär, som ger inmatningshjälp. Var också tydlig när du förklarar för användaren varför det blir fel när hen matat in information i formuläret.
  • Om du har ett formulär som kräver att användaren ska hinna fylla i det under en viss tid måste du ge användaren möjlighet att förlänga tiden innan time-out.

Nu har du fått lite koll på vad du behöver veta för att tänka tillgängligt. Det här inlägget är vårt bidrag i samband med den internationella dagen för ökad medvetenhet om tillgänglighet (Global Accessibility Awareness Day). Ett initiativ som går ut på att att göra folk mer medvetna om digital tillgänglighet.

/Åsa Holmberg, webbredaktör

{Det här blogginlägget är tidigare publicerat den 3 juni 2015 och skrivet för cloudnine.se}

Länktips för dig som vill lära dig mer: