Morfar, sniglarna och nyckeltalen

Snigel som kryper på ett grönt blad.

Morfar hade problem med sniglar i trädgården. Därför fick jag och min kusin i uppdrag att plocka sniglar och lägga dem i en plasthink. För varje snigel i hinken skulle vi få 50 öre.

Sagt och gjort, vi började vandra runt på mormor och morfars tomt och plocka sniglar.

Vi skulle bli rika! Men insamlandet gick ju faktiskt rätt långsamt. Och eftersom vi var två förslagna tjejer i nioårsåldern kom vi snabbt på en bra idé: Det fanns ju fler sniglar i skogspartiet längre bort, på andra sidan gatan. Vi gick dit och fyllde hinken under glada utrop.

Morfar, som var nöjd med utfallet i hinken, betalade oss väl. Det han inte visste, när han senare skulle tömma ut hinken i skogen, var att hans fina trädgård nu huserade minst lika många sniglar, som innan uppdragets utförande.

Hur ofta styrs vi inte på ogenomtänkta nyckeltal? Hur ofta mäts vi inte blint på ett utfall, utan att vi först har pratat om hur vi ska arbeta eller vad vi ska uppnå? På pappret ser allt bra ut när ledningen följer upp. Men jag funderar ibland på hur många skogssniglar som döljer sig bakom de fina siffrorna i statistikrapporterna.

Annonser

En reaktion på ”Morfar, sniglarna och nyckeltalen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s