Hur gör vi webbvideo tillgänglig för fler?

Många myndigheter och kommuner arbetar hårt med att göra sina webbplatser mer tillgängliga. Men när det handlar om att publicera video på webben är det få som lyckas följa riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll (WCAG 2.0). Här bloggar jag om några saker som är bra att känna till.

Webbvideo var ämnet på förra veckans samverkansträff med MITT-nätverket där olika myndigheter möts och delar erfarenheter kring arbetet med tillgänglighet. Temat passade mig perfekt eftersom jag var mitt uppe i att försöka ta reda på hur myndigheten där jag arbetar kan bli bättre när det gäller just video på webben.

Tänk på det här vid förinspelad video

Kortfattat är det viktigt att se över både teknik och innehåll. För att videon ska vara tillgänglig bör det gå att lägga till:

  • textversion av innehållet (nivå A av WCAG 2.0) 
  • undertexter (nivå A)
  • syntolkning (nivå AA)
  • teckentolkning (nivå AAA)

För att innehållet i filmen ska bli tillgängligt för fler människor är det bra om man:

  • Redan som beställare kan tänka på vad filmen ska innehålla för att vara tillgänglig.
  • Ställer krav på tillgänglighet i upphandling av produktionsbolag.
  • Tänker efter redan i manusstadiet.
  • Transkriberar innehållet.
  • Ser till att det går att välja olika bildkvalitet på filmen.
  • Ser till att det är bra kontraster.

Undvik så kallade tangentbordsfällor. Det ska gå att:

  • Tabba sig fram till videospelaren.
  • Kontrollera uppspelningen med endast tangentbordet (och det ska vara tydligt hur man gör).
  • Sedan ta sig vidare med hjälp av endast tangentbordet.

Olika format för olika behov

Jag har tyckt att det var svårt att först greppa skillnaden mellan de olika alternativa formaten och varför de behövs. Men det handlar inte bara om att göra filmen tillgänglig för personer med funktionsvariation, utan att göra något som är bra för alla. Textning gynnar även de som inte slår på ljudet, transkript är bra för SEO och för att bedöma om man ska titta på filmen eller inte.

Textning innebär att det finns en textversion av innehållet i anslutning till filmen. Den behöver inte vara ordagrann – det viktiga är att den innehåller samma information. Kan också vara en översättning. Hårdkoda inte utan låt användaren själv välja om hen vill ha textning eller inte. Observera att subtitles som syns i bilden inte läses upp av skärmläsare.

Med transkribering återges det talade ordet i text. Se TED Talks för inspiration.

Undertext (closed caption) liknar texning men tar också med ljudeffekter och annan ljudinformation, till exempel ”telefon som ringer”, ”någon hostar”.

Syntolkning (audio description) innebär att man kan välja ett extra ljudspår där en speakerröst återger det visuella innehållet i filmen. Mycket information går annars förlorad för den som är synsvag eller synskadad. Ickeseende kan dessutom haka upp sig på vissa ljud som inte förklaras.

Det är många saker som man måste tänka på när man gör en syntolkning. Den får till exempel inte krocka med repliker eller viktiga informationsbärande ljud. Ta därför helst in en professionell syntolk och se gärna till att syntolken är med från början. Det är också bra om hen får kontakt med manusförfattare eller regissör.

Här är en checklista på vad sådant som är bra att tänka på när man ska beställa syntolkning.

Man kommer långt med ett genomtänkt manus

Samverkansträffen gästades också av två syntolkar (Veronica Kesen Tundell och Jenny Salmson) som lärde oss att manus är nyckeln för att lyckas med tillgänglig video. Om manuset är bra behövs det ingen, eller endast lite syntolkning. Här är några tips som vi fick:

  1. Låt folk presentera sig. Då känner lyssnaren igen namnet och kan koppla det till rösten.
  2. Lägg ”voice over” över texten så får du med allt innehåll i ljud också. Exempel: Gata för alla från Synskadades riksförbund.
  3. Gör en händelseplacering. Lägg in saker i handlingen som gör att man kan se utan att behöva se bilderna. Vad händer om jag blundar och ser filmen? Vad går förlorat?
  4. Gör samma med ljudmiljöer. De ljuden behöver förstärkas. Dränk inte viktiga miljöljud med musik. (Ljudet ska helst höra ihop med bilderna och föra berättelsen framåt.)
  5. Byt inte kläder på personerna i filmen. Låt en person ha samma tröja resten av filmen så att man kan hålla reda på vem som är vem.
  6. Plocka in en riktig syntolk från början.

Hur gör vi med teckenspråk?

Teckenspråk är barndomsdövas första språk. Det finns också andra som är hjälpta av teckenspråk och därför räcker det inte med att bara texta/undertexta filmer. (Vartenda land har sitt egna teckenspråk även om det finns en esperanto-liknande variant som ingen använder.)

Många myndigheter tar fram teckenspråksfilmer där man berättar om delar av webbplatsens innehåll. Men det är sällan som det går att välja ett spår med teckentolkning på de andra filmerna som myndigheten lägger ut.

Mikael Hellman berättade om hur Malmö stad tagit fram en videospelare där man kan välja att slå på och slå av teckentolkning och textning medan filmen rullar! Ett problem med teckentolkning är annars att det behövs två filmer. Men i Malmö har man löst det genom att själva programmera videospelaren på den videoplattform som de använder. Mikael sa att Malmö stad inom kort planerar att göra likadant med syntolkning.

Bilden visar hur Malmö stad har lagt in ett spår för teckentolkning i sin videospelare på webben.

Informationsfilm om Malmö stads organisation med teckentolkning påslagen.

Filmen finns på Malmö stads webb. Titta på den och välj att slå på och slå av teckentolkning och olika språk.

Hur gör vi med livevideo då?

Vid livesändningar bör man använda sig av livetolkning. Det ska också finnas tillgång till bildtext som någon antingen skriver live, eller ett färdigt manus som läggs in under sändning.  berättade hur hans företag arbetar med tillgängliga livesändningar

Livesändningar tillhör ett av undantagen i det nya tillgänglighetsdirektivet från EU. En anledning är gissningsvis att det kostar en del.

Youtube har visst stöd för tillgänglighet

Sedan Youtube släppte sin HTML5-spelare har förutsättningarna för tillgänglig video blivit mycket bättre. Youtube har stöd för autotranskribering vid kortare videoklipp (tyvärr är inte svenska ett av de tio språk som stöds idag) och även automatisk undertext. Autofunktionen går så klart inte att lita helt på, utan man måste redigera för hand efteråt, men den är säkert till god hjälp.

Vad jag har förstått så har Youtube fortfarande inget stöd för syntolkning men det finns en gratistjänst, YouDescribe, som går att använda åtminstone för engelska.

Var uppmärksam på eventuella tangentbordsfällor vid inbäddade videoklipp.

HTML5 och video

Webbstandarden HTML5 gör det möjligt att spela upp video och ljud direkt i webbläsaren. Med hjälp av HTML-taggen (som har flera attribut) går det att lägga till olika information om en video såsom text, undertext, beskrivning för skärmläsare, kapitel och metadata.

Filformatet som används heter Web Video Text Tracks. WebVTT (.vtt) är en ren textfil.

Avslutningsvis: Jag har försökt samla sånt som jag har tänkt på, hört och hittat om tillgänglig webbvideo. Du vet kanske mer? Kommentera gärna och berätta om fler saker som är bra att känna till – och som jag kan uppdatera det här blogginlägget med.

Tips

Annonser