Tiden efter Internet of Things

Internet of NO Things är det som händer när vi slutat tänka på uppkopplade prylar – då det vi kallar internet upphör att existera och istället blir en integrerad del av vår vardag.

Just nu kollar vi våra mobiler i genomsnitt var sjätte minut. Om tio år kommer vi aldrig att titta på mobilerna igen. Det säger Roope Mokka vid tankesmedjan Demos Helsinki. Eftersom jag missade Fores seminarium om Internet of NO Things i Almedalen, blev jag väldigt glad över den här reprisen.

När tekniken blir mindre och billigare, får vi mer funktion till lägre pris. Allt går snabbare och snabbare. Roope Mokka tar avstamp i ”Moores lag” som innebär att den nya tekniken växer fram med exponentiell fart.

Allt går svindlande fort just nu och ”framtiden” är redan här. Det vi sett i sci-fi-rullarna är snart verklighet. Science fiction har alltid inspirerat och kommit med idéer om vad som är möjligt att skapa, tänk bara på Jules Verne.

I en nära framtid ersätter vi helt våra smartphones med ”smart environments” vilket gör att vi istället kan använda omgivningen till det som vi idag använder våra smarta mobiler till. Enligt Roope Mokka finns det inga gränser för vad som kan kopplas upp. Spreja ”smart dust” på ett träd i skogen, och vips så blir det uppkopplat och har sensorer som kan mäta olika kvaliteter och dela informationen.

Avgörande för att Internet of No Things ska fungera är att man lyckas skapa en ny teknik som är självförsörjande på energi. Med hjälp av ”energy harvesting” är det tänkt att olika objekt ska kunna skapa sin egen energi utifrån värme, ljus, rörelse och radiovågor. Allt som är uppkopplat kommer att förses med sensorer som känner av olika slags förändringar i omgivningen.

Internet of Things länkar samman människor, information och saker, medan Internet of No Things är upplevelsernas internet (Internet of experience). Den digitala och den fysiska världen smälter samman helt när bitar och atomer förenas.

Allting i världen består antingen information eller energi.

Största förändringen sedan industriella revolutionen

Vad kommer att hända med sättet vi organiserar människor och saker på i ett samhälle där allting är uppkopplat? En sak är säker, samhällets infrastruktur och institutioner kommer att formas om på nivåer som vi ännu inte förstår vidden av. Vad innebär det till exempel när vi inte längre är beroende av externa energikällor – när sakerna producerar sin egen energi?

Roope Mokka har fem olika visioner för vad det kan innebära för framtiden:

  1. Post-val samhället
    Du behöver aldrig mer välja vilken buss eller vilket tåg som du ska ta, utan väljer bara den snabbaste vägen från punkt A till punkt B. Du spar beslutsenergi, men missar kanske den vackraste vägen. Du behöver aldrig mer oroa dig för att glömma nycklarna, plånboken, klockan eller mobilen.
  2. Superresurseffektiva samhället
    Byggnader står aldrig mer tomma. Samtliga bostäder och lokaler ingår i  ett airbnb-liknande system, vilket betyder att det alltid finns människor som använder en byggnad. Det behövs nästan inga parkeringsplatser då bilarna alltid är i rörelse. Behovet av stora energikraftverk försvinner också eftersom apparaterna skapar sin egen energi med hjälp av små ”energiskördande” sensorer.
  3. Post-ägandesamhället
    Det finns inte längre någon vits med att äga en pryl. Istället för att äga prylar vill vi äga data. Data kan även komma att ersätta pengar som medium för värde.
  4. Post-marknadssamhället
    Marknaden, som främst är ett informationssystem med uppgift att effektivt fördela resurser, förändras rejält när vi slutar konsumera så som vi gör idag. Istället får vi en blomstrande delandeekonomi med samägande, uthyrning och ”crowd-buying”.
  5. Post-röstningssamhället
    När vi ändå vet exakt hur folk agerar och vilka val de gör, behöver vi inte längre spekulera eller rösta om olika åtgärder – eftersom det lika gärna går att betrakta en persons handlande som en röst i sig. Vi kommer troligen fortfarande ha politiker men hela arbetssättet kan komma att förändras.

Hur ska vi möta den potentiellt stora omvandlingen?

Roope Mokka säger att vi har två alternativ: Antingen kämpar vi för en konservativ agenda som går ut på att bevara dagens samhälle med de lagar, förordningar och drivkrafter som bygger på hur det alltid har varit. Eller också möter vi framtiden med en progressiv anda där vi drar nytta av nya möjligheter och förändrar samhällsstrukturen från grunden. På så sätt kan vi bättre utnyttja den nya tekniken för att lösa vår tids stora problem och utmaningar – från klimatförändringar till livsstilssjukdomar och sociala klyftor.

Självklart tycker jag att den progressiva agendan låter rimligast. Men det kräver nog mycket arbete, kunskap och energi för att vända skutan och börja styra om mot vår nya framtid. Eftersom vi hamnar där för eller senare, är det lika bra att ta kontroll över situationen och se alla fördelar. Om vi är förberedda och proaktiva kan vi lättare hantera de problem, till exempel med integritet,  som med stor sannolikhet kommer dyka upp ifall Internet of No Things-visionen infrias.

Hur tänker du?

Annonser

Alla vinner på att tänka tillgängligt

”Tillgänglighet, det är väl sånt där för blinda”, säger någon med en illa dold gäspning. En annan svarar ”jag tror det är när man skriver alternativtext?” Nja, inte riktigt, för mig handlar det mer om att vara med och skapa ett samhälle där alla kan delta på lika villkor – oavsett olika individuella förutsättningar.

Okej, det låter ju som fina ord. Men skapar det något affärsvärde, och varför ska just du bry dig om att ta fram en webbplats eller tjänst som är bra för alla?

Minst 20 procent av dina användare

Visste du att tillgänglighet är viktigt för ungefär en femtedel av internetanvändarna? Och egentligen är siffran ännu högre, eftersom alla människor kan ha särskilda behov vid vissa tillfällen.

Du är kanske trött, stressad och har huvudvärk – vilket tillfälligt tar ner din kognitiva förmåga. Du kan ha brutit handleden under senaste skidsemestern, vilket gör att du inte kan navigera på webben på samma sätt som du brukar. Eller sitter du på en skakig buss och har svårare för att klicka på små ytor. De flesta av oss drabbas också av att synen blir svagare med åldern. Med andra ord, en tillgänglig webbplats, är en webbplats som är bra för alla.

Fem lönsamma skäl för att tänka tillgängligt:

  • Det är bra för dina affärer om du kan nå ut till många fler.
  • Genom att se till att din digitala tjänst är tillgänglig, visar du att du är mån om alla dina användare. Det är bra för varumärket att välkomna alla.
  • Du följer lagen. Sedan den 1 januari 2015 är det lagkrav på att alla webbplatser är tillgängliga, alltså inte endast inom offentligheten. Att satsa på tillgänglighet är alltså en framtidsinvestering så att du slipper tvingas göra om.
  • Det är inte särskilt dyrt.
  • Sökmotorer gillar tillgängliga webbplatser.

Kom igång med tillgänglighet

En tillgänglig webbplats ska ha en tydlig struktur. Det gäller både för koden bakom och för innehållet som syns utåt. Se därför till att både utvecklare och redaktörer är insatta i vad de behöver tänka på. Ta med tillgänglighet redan från början i era projekt. Om du är beställare, se till att det kommer med i kontraktet.

När du vill ta fram en webbplats som är öppen för alla användare, ska du ta hänsyn till att människor kan ha olika förmågor när det gäller:

  • Syn (Exempel: färgblindhet, synskada.)
  • Hörsel (Exempel: svårighet med att uppfatta ljud)
  • Motorik (Exempel: problem med att röra sig, skakningar.)
  • Kognition (Exempel: svårt att uppfatta och ta in information, minnessvårigheter.)

Se till att användaren själv har kontroll över webbplatsen

  • Det ska gå att ändra färger, förstora text och att välja ifall man vill öppna länkar i nytt fönster, eller inte.
  • Undvik rörliga objekt som poppar upp på sidan (jobbigt för epileptiker och människor med kognitiva svårigheter).
  • Om du har publicerat ett videoklipp, se till att det inte startar av sig själv.

Webbplatsen ska vara lätt att navigera och hitta tillbaka på

  • Se till att det finns alternativa vägar, till exempel brödsmulestig. Det ska alltid vara klart för användaren var hen befinner sig.
  • Se till att det går att navigera på webbsidorna även utan mus. För att det ska fungera måste du se till att objekten på sidan följer en logisk tabb-ordning och att det går att navigera med tabb, enter, mellanslag och piltangenter. Det ska vara tydligt vilka element på webbsidan som har fokus när man navigerar med hjälp av tangentbordet.

Koden måste vara rätt

  • Många synskadade använder skärmläsare när de surfar. Därför är det viktigt att en maskin ska kunna förstå vad som är huvudrubrik, underrubrik, lista, länk, typ av tabellcell och så vidare. Formulärfält ska märkas upp med tydliga etiketter.
  • Se till att lang-attributet stämmer med det språk som texten är skriven på. Har du citat på annat språk inne i texten måste det också märkas upp så att användaren får texten uppläst med rätt uttal.
  • Kontrollera så att koden på dina webbsidor är korrekt med hjälp av W3C:S verktyg.

Skriv begripligt, märk upp och strukturera ditt innehåll

  • Strukturera texten och använd rätt format för olika slags rubriker, stycken och listor. Märk upp vad som är rubrik- respektive datacell om du har en tabell.
  • Man ska enkelt kunna förstå vad som är en länk, och vart länken leder. Skriv tydliga länkar som kan läsas och förstås även utanför sitt sammanhang. Användaren ska kunna förutse vad som händer när hen klickar på länken. Öppnas en pdf-fil? Kommer man direkt till ett videoklipp?

Se till att det finns textalternativ till innehåll som inte består av text

  • Alla bilder ska ha ett alt-attribut. Bilder som innehåller kommunikativt värde ska ha alternativtext. Ifall bilden bara är till för dekoration ska värdet på alt-attributet lämnas tomt (alt=””).
  • Infografik och diagram förses med textalternativ.
  • Om du använder video eller ljud, se till att texta och/eller ta fram transkriptioner.
  • Undvik Captcha, men om ni måste använda det – se till att det finns alternativ. Nu går det inte att ha textalternativ just i det här fallet, eftersom det skulle motverka syftet, men det finns andra varianter som till exempel ljud-captcha.

Alla uppfattar inte färger på samma sätt

  • Kolla kontraster och färgkombinationer så att färgblinda användare inte missar viktigt innehåll.
  • Förlita dig inte enbart på färg för att kommunicera och särskilja innehåll. Till exempel bör länkar få ett understreck vid ”mouseover” så att användare som inte ser alla färger också kan förstå att texten är länkad.

Finns det formulär på webbplatsen?

  • Se till att dina formulärfält har etiketter som tydligt visar vad användaren ska skriva i varje fält.
  • Använd så kallade förlåtande formulär, som ger inmatningshjälp. Var också tydlig när du förklarar för användaren varför det blir fel när hen matat in information i formuläret.
  • Om du har ett formulär som kräver att användaren ska hinna fylla i det under en viss tid måste du ge användaren möjlighet att förlänga tiden innan time-out.

Nu har du fått lite koll på vad du behöver veta för att tänka tillgängligt. Det här inlägget är vårt bidrag i samband med den internationella dagen för ökad medvetenhet om tillgänglighet (Global Accessibility Awareness Day). Ett initiativ som går ut på att att göra folk mer medvetna om digital tillgänglighet.

/Åsa Holmberg, webbredaktör

{Det här blogginlägget är tidigare publicerat den 3 juni 2015 och skrivet för cloudnine.se}

Länktips för dig som vill lära dig mer: